Vid träffarna på Tjörns Hembygdsgård, Bräcke och på biblioteket i Skärhamn har vi tillgång till det som oftast kallas ”pärmarna” eller ”Hans Larsson pärmarna”. De är synnerligen uppskattade.

För Tjörns del består de av över 1400 sidor av gårdsvisa uppställningar av släkttabeller från tidigt 1500-tal fram till åtminstone år 1900. De omfattar över 75 000 namn och är ett fantastiskt hjälpmedel. Inte minst utifrån att det saknas en del kyrkböcker som försvunnit i bränder, framför allt för Stenkyrka. Hans har gjort ett motsvarande arbete med Inland och det materialet finns tillgängligt på Bräcke. Hans har gett Tjörns Släktforskare tillgång tillmaterialet, på villkor att det inte kopieras vidare, utan endast skrivs av på föreningens träffar av de som använder dem.

Uppkomst

Hans Larsson påbörjade arbetet med att samla uppgifter och systematisera det på ett specifikt vis. Han var framsynt nog att datorisera materialet. Förutom de vanligaste källorna i kyrkböcker har mantalslängder, bouppteckningar, domböcker och en hel del andra källor legat till grund som exempelvis tidigare forskning och dokumentation av Hjalmar Ericksson och J A Nordström. Därav är pärmarnas innehåll, att betrakta som andrahands källa vid användande

Hans var inte helt ensam i arbetet, utan flera andra personer har bidragit. En av de viktigaste samarbetspartner han hade för Tjörn var Stig Rutgersson, vars insatser var så stora så han står som medförfattare för samlingarna. Andra som lämnat stora bidrag är Sven Nyblom, Folke Almegius, Kenneth Bengtsson, Åslög Svensson och Anders Rydberg.

Nuvarande förvaltning av materialet

Även om pärmarna funnits sen 1980-talet är det viktigt att veta att de under årens lopp har fortsatt att utvecklas och uppdateras. Hur bra de än är så är det som sagt andrahands uppgifter och behöver stundtals revideras när felaktigheter uppdagats. Det är flera personer involverade i det arbetet.  Då det sen arbetet med pärmarna startades, har skett en enorm utveckling i att enkelt kunna ta del av originalmaterial som har digitaliserats, är det flera personer som numera hittar behov av rättelse och revidering av uppgifterna som finns i pärmarna. Vi är tacksamma för alla som inkommer med synpunkter och kan ge tips om innehåll som ska rättas och vilka källor som ligger till grund för det. Meddela oss via e-post till info.tjsf@gmail.com, så förs det vidare till person som kan åtgärda.

Däremot kan vi inte trycka upp nya sidor till de pärmar vi har på Bräcke och biblioteket kontinuerligt, utan det görs vid vissa tillfällen när tillräckligt många revideringar har gjorts.

Hur pärmarna är uppbyggda

Först och främst har Hans Larsson numrerat byarna i respektive socken. I Stenkyrka har till exempel Gläshed nummer 20 och Grinneröd nummer 21. Byarnas utmarker är oftast numrerade genom tillägg av en nolla till bynumret, så att Gläsheds mark har 200 och Grinneröds mark har 210. En del holmar har fått specialnummer. I byarna har varje familj ett nummer.

Nedan syns ett exempel på en familj nummer 10 i Olsby Västergård, som har bynummer 52.

	(1673-1713)  ∞ -/1703/ –
	Nämndeman
52-10-00	Olof Nilsson Olsby Vä	1640	-1713	52-06-11
52-10-01	1. Gunnur Björnsd. (d.ä.) Nösnäs		-1702	Norum O
52-10-11	*Tollug (Kuballe Vä)	≈1678	-f1744	38-17-01
52-10-12	*Nils (Olsby Vä)	1682	-e1744	52-12-00
52-10-13	*Karin (Rönnäng)		-e1742	59-26-01
52-10-14	*Ingeborg (Kärrsön)	1675	-e1742	966-12-01
52-10-15	*Maret (∞2. Bengt Karlsson i Torp)	1684	-1760	Grinneröd (O)
52-10-02	2. Börta Olsd. Green Åkervik		-1708	84-14-01
52-10-03	3. Guri Andersd. Svanvik Upp		-1750	V 65-11-14
52-10-31	*Anders (Gläshed)		-1742	20-14-00
	Guri omgift med Karl Jonsson			52-11-00

Först i familjetabellen står i princip alltid mannen som har nummer 00. I det här fallet Olof Nilsson. På andra raden står hans första hustru (om han är gift). Hon har nummer 01, och heter i det här fallet Gunnur Björnsdotter.

Efter det räknas barnen i första giftet upp. De har nummer som börjar på 1 och sen vilken siffra i syskonordningen de har. Om mannen gifter om sig får nästa hustru nummer 02, och i ett eventuellt tredje gifte blir det 03 och så vidare. Barnen i andra giftet har nummer som börjar på 2, och i tredje giftet börjar barnens nummer på 3. I ovanstående exempel finns tre giften.

Efter de flesta namn står ett ortsnamn, utan parenteser för föräldragenerationen, och inom parenteser för barnen. Ortsnamn efter föräldragenerationen visar var den personen är ifrån, född och uppväxt, eller i enstaka fall varit gift innan. Ortsnamn efter barn visar vart de tar vägen när de flyttar hemifrån. För personer med anknytningar utanför Tjörn, som ex Gunnur Björnsdotter och hennes och Olofs dotter Maret, står det i stället vilken socken, den ort de har referenser till ligger i.

Siffrorna i de två följande kolumner är födelse- respektive dödsår. Dessa uppgifter är mer osäkra där det inte finns kyrkböcker som källa. Ibland står ett e eller ett f vilket står för efter respektive före det angivna årtalet.

Kolumnen längst till höger innehåller referenser, antingen till vilken familj personen i föräldragenerationen kommer ifrån, eller för barnen, till vilken familj respektive barn personen hamnar när de lämnar ursprungsfamiljen. Om en referens syftar till en annan socken på Tjörn, står det K respektive S eller V vilket står för Klövedal respektive Stenkyrka eller Valla. I det här sammanhanget ingår Klädesholmen och Rönnäng i Stenkyrka.

Slutligen lite om upplysningarna före och efter familjen. Åren inom parentes på översta raden anger under vilken period som mannen eller hans eventuella änka brukar en del av en by. I förekommande fall kan det före årtalen stå angivet hur många mantal de brukar. Efter ∞ tecknet anges åren för vigsel med respektive hustru; i Olofs fall är det bara känt för gifte två.  Yrkestitel för mannen kan finnas angiven. Under en familj kan det stå uppgifter om vart de flyttar eller annat som är värt att notera. Som i detta fall att tredje hustrun Guri Andersdotter gifter om sig med en Karl Jonsson.

Genom denna systematik med personliga nummer och referenser går det att följa hur familjer sett ut och var de har bott i respektive generation.