Johan Ödmanns ”Chronographia Bahusiensis, Thet är: Bahus-Läns Beskrifning…” trycktes i Stockholm 1746. Jag har vid min avskrift använt mig av en faksimilupplaga tryckt i Uddevalla 1911. Jag har valt att inte normalisera stavningen, utan att vara förlagan helt trogen, thet ähr icke så swårt at läsa gamal stafwning om man bara försöka.
Anders Ryberg
Hwar at thetta Pastoratet har sitt Namn kan man ej rätt weta. Sal. Biskop Svedbergs Son Herr Adsessoren Immanuel Svedenborg kallar thet på latin Cornia utaf kärr på Swänska eljest Måse, Morass, emedan en stor Myckenhet ibland Bärgen finnas ther af: Men sal. Prosten Michaël Kock, war i then Tanckan, at, effter Pastoratet intet kallas kärn, utan Tiörn, thet tå hade fådt sitt Namn af törna eller tiörna thet är stussa, på latin tornare, på Franssöska retourner, hälst emedani thet Stället, som ligger ut wid Marstrands wilda haf mer än många Skepp i Storm törna och stöta på Skiären ther omkring, at de offta gå under och bli borta, thet man alla Tijder hördt och spordt, så st Tiörn, effter mitt omdöme, synes rättare ther af hafwa fådt sitt Namn, eller och af Tiur, som på ¨Bahuslänska kallas Tiör, emedan på Tiörn är ett mäkta fett Land, som är rikt på Ängar och godt Bete, tit man släpt Tiörar och Boskap i förstonne, innan Landet blef bebodt: Eljest är kiör på Danska äfwen thet samma, som ett Wal eller ett wäljande, ty kan hända at folcket i Början utwalt thenna Ö sig til Boställe, så för thess skiöna Fiske, som Mul-Bete, tå thet borde skrifwas med k. Kiörn i thet Stället för Tiörn med T.
I detta Giäl äro 3:ne kyrckor, alla af Sten, Moderkyrckan kallas Stenkyrcka, af the Stenar, som effter Påwist bickt, säges blefwit flytta ifrån Heåsbacka om Natte-tiid, ther man ärnat först bygga kyrckan. Annexan Walla af the 2:ne Bärgen, them hon står emellan liksom 2:ne wallar. Then andra heter Klöfdal, utan twifwel af klifwa, hälst man måste så godt som klifwa upföre til thenna kyrckan på then ena sidan ock är dalen på then andra. Alla thessa 3 kyrckorna hafwa warit fordom bygde i Catholiska Tider, effter the tå hade Medelbalck, eller Mellan-Mur med ett litet gap, som nu wid kyrckornas Reparationer äro, effter nya maneret, mäst borttagne.
Man finner Rudera eller Qwarlefwor af en kyrcka, som kallades Wår-Fru_Kyrcka effter Christi Moder Maria: Men emedan hon war förlijten åt Församlingen, som årligen tiltog, bef Stenkyrckan på Tyffts ett Odals Hemmans ock Prästegårds-Ägor, i Stället till Moderkyrka upbygd.
Eljest finnas många Tecken effter Kloster, som ther warit: Såsom på Prästegårdens utmarck är ett högt Bärg, Swalebärget kalladt, theräst synes Liknelse, effter en stor Bygnad ock Mur: Likaledes på ett annat Bärg Borgaren, in wid Prästegården, är teckn till större Mur, hwar wid ock warit ett Torg, som ännu synes, theräst wardt hållit Marcknad, til hess then blef afklagad af Prästen för thet resandes ock Marcknads-Folcketss hästar giorde Skada påm hans Äng jämte föröfwad Swordom, Fylleri ock Slags-Mål.
Så synes ock ha warit ett annat Kloster för Kiölröd på ett Bärg Rane-Fiäll, jämwäl ett mellan Olsby ock Kibene i utmarcken, som öfwermåttan wäl har warit befäst ock kallas än i dag Slottet, på hwilket man säger ock warit ett kloster.
I alla Socknarna finner man intet stort, som märckwärdigt wara kan, mer än i Walla, undantages at på Altare-Taflan i Stenkyrckan står: Die Michaëlis A:o 613, är then förfärdigad, hwilket dock bör förstås 1613, hälst Christendommen ej inbraktes förn 1200. På Tiörn i Walla Sockn och Räffsals Kalfhage 200 Steg från Öreskilje står en Sten 5 alnar lånh tillika med 5 andra Stenar i Rad, hwar på finnas thessa Runor:
Men i Walla är then namnkunnige herregården Sundzby belägen på then lilla Öen Miörn, hwilcken ligger just emellan Tiörn och Orost ock med en Bro bindes tilhopa med Tiörn, så at Sundzby synes af thetta Sund fådt sitt Namn, har warit först funderat af en wid namn Lars Olsson, hwilken hade bygt the husen, som sidst brändes up, har warit sal. Fru Margareta Hvitfeldt tilhörig, ther hon bodde, ock ägde thessutan then skiöna Herregården Åby på Sotenäs i Sunnerwijkan, them thenna sal. Frun skänckte til then studerande ungdommen af Bahus-Län wid Giöteborgs-Gymnasium, hälst hon war af ett ädelt Sinne, gifmild, en from och gudfruktig Siäl, hwars dygdädle Namn blir i Åminelse med alla Rättfärdigas, så länge Sundsby och Åby står och warar, i ty hon, som war af Gud wälsignad med mycket godt, icke allenast i lefwandes lifwe wiste sig, såsom en rätt Christi Efterföljerska, hafwa then rätta Trona, wisandes sig lefwandes i allehanda Kärleks- ock Bamhärtighets wärck, i thet hon icke allenast gaf til Walla kyrcka en Altare-Tafla A:o 1663, hwar på thessa Orden, utom Skrifftenes Språk stå skrefne: Gud till Aere och Kircken til beprydelse hafuer Erlig oc welbyrdig Fru, Fru Margarete Hvitfeld S. Thomas Dyris til Sundzby oc Aabye Gaarde förärit denne Altare-Tafuel til Walla Kirche paa Tiörn, saa oc ladit den stoffere paa sin egen bekostning Anno 1663. Utan ock effter hon har ther sin upmurade Graf, gaf hon til thess wid Makt hållande wissa Medel årligen af ett Odals-hemman under Syndsby, öfre Bråland benämndt i Walla Sockn, som widare kan ses af sielfwa Testamentet, hwilcket thenna berömwärda Christeliga Frun, effter hon dödde Man- ock Barnlös, giorde 20 år före sin död, på dess sal. Sons Iwer Dyres upmuntran, tå han dödde i Montpeiller i Franckerijke 1663, thet jag inhämtat af sal. Prostens Hr. Anders Hatvichs härliga tryckta Lijk-Predikan under Titel: Speculum Mortis, ibland andra Graf-Skrifter, thenna följande ock läsas kan, then jag til åminnelse här jäme welat ock bordt inryck.
Här följer sedan ett antal avskrifter av olika dokument rörande Margareta Hvitfeldt, som jag åtminstonne för tillfället väljer att inte ta med.
I förbemälte Walla kyrcka finns en wacker Predikestol, then Norries Rijkes Canssler Herr Anders Gren ock thes hustru Fru Mette Grubbe förärt 1600, emedan bägges Namn stå skrefne på Predike-Stolen, som sedermera af thenna goda Fru Marg. Hvitfeldt 1664 är blefwen utstofferad ock förnyad.
Theess utan finns i Choret förenämde Cansslers Graf ock Lijksten, på hwilcken står: Her under ligger begrafwen Erlig oc Welbyrdig Mand Anders Gren till Sundzbye, Norries Riges Cantzler, som heden sof udi Herren den 28 Apr. 1614 udi hans alders aar 64. Item her under ligger begrafven Erlig oc Welbyrdig Frue, Fru Mette Grubbe &c. Framför Choret i thenna Walla kyrcka är en rund Grundmurad Graf med Torn uppå, ther i sal. Thomas Dyre, thess Dygdädla Fru ock Barn ligga begrafne, som kan ses af följande Inscriptioner på theras Lijkkistor:
Her under ligger begrafven Erlig oc welbyrdig Mand Thomas Dyre till Syndzbye Kongl. May. Befalningsmand öfver Drachzmarckz Closters Lehn i Norrige, som heden sof udi Herren den 13 Sept. 1651 udi hans alders aar 46. Gud gifve hanom en gladedelig oc aerefuld opstandelse med alle Guds utwalde.
På Fru Marg. Hvitfeldts Lijkkista står thenna Skrift!
Her under hviler Erlig oc welbyrdig Frue, salig hos Gud Fru Margrette Hvitfeldt, S. Thomas Dyris til Sundsbye, som war Erlige oc Welbyrdige Mand S. Hertwig Hwitfeldt til Rammergaard oc Erlig oc welbyrdig S. Frue Bente Schack til Schielbred deris daater, som war foed paa Schilbred den 5 Nov. Anno 1608 oc blef af Herren henkalled paa Sundsbye den 16 Nov. A:o 1683 udi hendis 75 aar. Gud gifve hende med alle troende Christne oc Guds udwalde en glaedelig oc aerefuld opstandelse paa den yderste Domedag. Amen.
På the 2:ne Sönernes Lijkkistor står så:
Her under hwiler Erlig oc welbyrdig Hertwig Dyre, salig med Gud, som war Erlig oc welbyrdig Mand Tommis Dyre till Syndsbye oc Erlig oc welbyrdig Fru Margrette Hwitfeld deris son, war foed paa Syndsbye, der man skref 1638 den 9 Marti, oc hafver Gud igien kaldet hanom af den elendige werlden til sit ewige Riges Herlighed oc Glaede her i Lund i Skond, der man 1646 den 31 Oct. Han hafde her i werden JA 8 aar, 7 maaneder oc 3 uger. Gud gifve hanom med alle Guds udwalde en glaedelig oc aerefuld opstandelse.
På Ifwar Dyres står så:
Her under hviler Erlig oc welbyrdig unge Mand nu salig Ifwer Dyre til Sundsbye oc Aabye gaarde, som war Erlig oc welbyrdig Mand S. Tomas Dyre till Syndsbye oc Erlig oc welb. Frue, Fru Margrette Hvitfeld til Schielbred deris son, var född paa Agger, den 11 Nov. 1644 oc blef af Herren henkaldet til Montpellier i Franckericke den 14 Aug. 1663, der hand hade lefvat her i werden udi 18 aar, 9 maaneder oc 3 dager. Gud gifve hanom med alle Troe Christne oc Guds udwalde en glaedelig oc aerefuld opstandelse paa den yderste domedag.
På theras enda Dotters Lijkkista står så:
Her under ligger bergafven Erlig oc welbyrdig Jomfru Bente Dyre, welb. Tomas Dyris oc Margrette Hwitfelds daater, war föd paa Syndsbye, den 11 Febr. 1636 oc blef af Herren hendaldet den 29 dito. Gud gifve hende en glaedelig oc aerefuld opstandelse.
Utom thetta Herskap ock Herregård Sundsby, har ock fordom warit i Stenkyrcke Sockn ett Säterij wid Namn Olsnäs, tilhörig en Dansk Adelig Familia kallad Månschiöld, hwilcken nu är kommen uti Bonde-Ståndet ock förlorat sina Privilegier.
Tiörn Giäl består af 150 hela Hemman, ther ibland Prästegården är ett helt, Herregården Sundsby med underliggande Tönnewijk, Åker och Djuphålt äro 3 Hemman: Äncke-Sätet Sätlebo ett helt: fast thet är slätt: Capellans-Bostället Hållebåck och ett helt: Klockare-Bostället Öne 1/4 ding: Annexe-Hemman äro Kråkedal 1/2: Mellanröd 1/2: Hanekollan 1/4: Grinneröd 1/2: Rafnebärg 1/4: ock St Dyröen 1/8: ock 40 Hemman höra til Gymnasium i Giöteborg, the öfrige äro merendels Crone-Skatte, köpte af Cronan, dock alle små utan Skog, skattlagde mäst för Fiskerijet uti forna Tijder.
The Kyrckoherdar, som warit Präster på Tiörn har man inhämtat af en stor Tafla i Stenkyrckan, på hwilken sålunda står: Die Michaëlis Anno 613 (loco 1613) obeunti in Domino ætatis suae 47 Clarissimo D:no Joanni Nic. Brand, successit Petrus Olaus Aalberg in chorum & thorum cum Conjuge Maria Christoph. F. &c. Thenne Herr Peter har på sin ålderdom mist aldeles sin Syn, ock tå han många år hållit wid Sängen låtit på sitt Epitaphium skrifwa thessa latinska versar:
Vita mihi Christus, mea spes est vnica Christus
Viuere quis cuperet, cum mors placidissima lucrum,
Mundum contemnens, flecto ad cœlestia mentem.
Salue Saluator, Jesu dulcissime Frater,
Tu mea spes salue, Salue protection Tvque
Post mortem hanc animam ad Paradisi gaudia transfer.
Men om Herr Joan Brand wet man intet mer at berätta, än thet han warit, effter gammalt Folcks utsago then äldste Pastor, som ock slött Präste-husen til thet Rum de nustå, hwilka förr stodo up i gatan åfwen för Trädgården, theräst ännu ses lijknelse ther til ock kan wisas, hwar Kiällare warit.
Then 3:die, som kom effter Aalburgensis Herr Peter war salig Prosten ock Kyrckoherden Herr Andreas Hartuici 1640, sen salig Prosten Michaël Koch 1687, som dödde d. 26 Apr. 1733 ock war then 4:de, hwilka bägge lefwat wid Pastoratet then förre 47 år ock then senare 46 år ock alltså bägge såsom ett rart exempel in emot 100:de år.
Then 5:te hans kära Son til Namn ock gagn Hr. Mag. Michaël Kock war så lyckelig ock i anseende til thess wackra studier ock Ämbets-gåfwor samt meriter wid sacellaniet på Tiörn, som han några år i sin sal. Faders Tijd förestod med hela Församlingen Nöije, blef på thess enhälliga kallelse benådad med Kongl. Fulmakt på Pastoratet 1734 ock för thess Skickelighet ock Lärdom, af Dom-Capitlet behedrad med Proste-titel öfwer sitt Pastorat år 1737 i Oct. Men dödde just wid samma Tijd året effter 1738. Honom har nu then 6:te i ordningen then wälförtjente Scholae-Rectoren i Uddewald Herr Suen Lindberg succederat 1740 i Maji.
Om någon något särdeles skrifwit ock i dagsliuset låtit komma mer, än Herr Anders Hartwici hwars Lijk-Predikan, kallad Speculum Mortis, är tryckt 1665, som förbemmält ock sal. Mich. Kock som disputerade de Nomine Philosophiae, thet har jag intet kunnat utleta.
Eljest på Tiörn, som är en Ö på alla Sijdor kringfluten ock mitt i hafwet belägen; ty på södra kanten ligger Marstrand wid pass 1 mihl; å Norre Orost, med ett lijtet Sund åtskildt, som kallas Skåbbesund, å östra Inland ock 1 Mijl, samt å wästra sijdan stora hafwet, äro många smärre Öijar, som höra til thetta Pastorat, nemligen, förutan Miörn, hwarpå Sundsby Herregård ligger, som förut berättadt är, ock af Folck bebos såsom: Lilla Askeröen, lilla Brattöen, Dyröen, Kierssöen, Rijsöen, Kalfwen, Klädesholmen, Tofftön, Staffans holmen, Häröen, Staboholmen, Biörholmen ock Kelckeröen.
Månge Sagor finnas ock här, som gammalt Folck weta til at berätta, sädeles 3:ne. Ibland hwilka 1 Ut en Man är med en krok upfiskad i hafwet, hafwandes en Foderknippa emellan Armarna, them han sade sig skolat gedt sin Faders Baskap, hwilcken sen skolat bodt på Tiörn, kallandes sig Håfwålen, hwar af Platssen, ther han uptogos eller af sig sielf upkom, än i dag så kallas: Fölgde sen länge med Fiskare ock wiste them thet bästa Fisket, ock tå han skulle dö, begärte han nedsläppas på samma Ställe, ther the honom tagit, hwilcket tå thet skedde, skal ett Förskräckeligit wäder ther på fölgt, at the med stor Lifsfara kunde komma til Lands.
2 Är ett gammalt Tal, at wid Gården Hoga uti Hogedal, hwaräst mångfaldige stora Jordhögar äro, såsom Teckn til stort Fältslag, eller Inbördes Mord på then Tijden, skal fordom stådt et Slag emellan några Irrländare, som stego i Land at röfwa, ock Tiörnbönderna, under Kong Elfs-Kongs Anförande, tå Fienderna i stort antal ther blefwo nederlagde, ock theras Anförare i then största Högen begrafwen, som ock än idag kallas Kuns-Högen; Men the som undsluppo, flydde til Morrig ock ther blefwo ihiälslagne, hwarföre ock then Gården kallas Morrig % rijk af Mord.
I thessa Jordhögar har sal. M M Kock för några år sedan låtit grafwa ock funnit Kol ock Benknotor, hwilcka senare, dock så snart the kommit i Lufften, strax förswunnit utur åsynen.
3 Är ock märckwärdigt, at några år för gamble Probsten Kocks ankomst til Tiörn at warw Pastor, har Åskan slagit ned i en Gård Rön-Äng (hwilcket mängfaldige witne, som thet sågo, weste sanfärdeligen at berätta) ock när Ladan ther af wardt upbränd, fann man på Platssen liggande 2:ne Benrader, såsom effter ganska stora Menniskior, dock then ena faselig stor, hwilcke höllos för Troll: War ock förut i samma gård ett faseligt Spökerij, at the sågo offta liufa dagen en stor Man gå omkring husen, then ock några gånger stack Eld på theras kiölna, men effter Ladans Brand hafwer intet sådant mera warit hördt eller sedt.
På en Ö wid Klöfwedals kyrcka äro i ett Bärg, kalladt Silfbärget, Stenar af underlig form, 6 ock 8 kantige, liksom en Cylinder, så nätta, som the woro gutna, til utseende något swarta, ock ther emellan skinande, hel tunga, hwar med hela Tracten af Bärget är fult, hwilcka Hans Högwördighet Herr Doct. Ock Biskopen Eric Benzelius under visitationen 1728 sielf besåg ock admirerade.
Så finnes ock på Toröd Holme Bärg-Chrystal, som wäxer utur sielfwa Bärget, dock af ringa quantitet: Styckonen, som af sig sielfwa utfalla, äro helt bruna ock genomsiktiga, men the som äro i Tanum i ett Bärg wid Norrkärra af samma art ock Slag, äro helt hwita ock skarpa ned åt Udden, samt så hårde som Fyr-Stenar ock ge Eld af sig. I samma Bärg synes fordom i Danske Tijder hafwa warit en Silfwer.grufwa, hälst Bärgs-Stötterna stå än qwar ock i uti holiga Bärget är thet swart af Eldslågan.
Johann Ödmann